Shurinjo Kempo är för mesar!

Jag står och tittar ut genom mitt sovrumsfönster och uppskattar den grå regniga dagen.
Utsikten som erbjuds är betong och hyreshus. Det passar mig utmärkt och är vanligtvis
ganska rogivande att titta på.
Rakt fram, ut från fönstret, så finns bakdörren till en klubb som sysslar med kampsport
av något slag. Shorinjo Kempo står det på framsidan. Dom som tränar där är säkert jätte-
tuffa.
Nu kommer det iaf ut ett gäng yngre utövare bakvägen. Dom ser ut att vara i tioårsåldern
ungefär. Dom är klädda i sina vita löjliga dräkter och dom flesta har gula bälten men en
av dom har ett grönt bälte. Dom har förmodligen gått ut för att deras föräldrar ska hämta
dom och ge dom skjuts hem.
Enfaldiga dårar! tänker jag för mig själv och ler. Jag kan slå ner er allesammans samtidigt
som jag skrattar åt er. Eran träning har varit totalt bortkastad inför erat oundvikliga öde som
jag, i egenskap av er baneman, skänker er.
Jag lever mig in mer i dom våldsamma tankarna så till den milda grad att jag börjar skratta
lite tyst för mig själv när jag ser dom fula ungarna.
Är nog dags lägga sig i tvsoffan och käka kanelbullar nu...

Fotnot. Detta inträffade igårkväll men jag föredrog att skriva i presens.

RSS 2.0